De som styr konstvärlden

”I Stockholm finns det mellan tjugo och tjugofem samlare som vi alla försöker sälja till”, sade han. ”Det är en liten klick som bestämmer vad som är trendigt. Stockholm är en väldigt liten värld. Alla går på samma partyn och känner varandra.”

I boken ‘Samlarna’ beskriver Gunnar Lindstedt konsteliten från insidan. Det är en hierarkisk och sluten värld som ytterst få har tillgång till.

Konstskolorna förser konstnären med värdefulla kontakter som ger denne en ointaglig fördel framför den självlärde konstnären. Gallerierna fungerar som marknadsföringsapparater för enskilda konstnärer, en seg process som tar många år. Nuförtiden förväntas dock konstnären alltmer skapa sitt eget varumärke, som ett slags konstens rockstjärnor.

För den som vill utforska Sveriges innersta konstkrets kan jag nämna några namn:
Björn Wetterling
Christer Rapp
Hubert Stockselius
Pontus Hultén

Lindstedt beskriver vidare att:
I Sverige domineras konstscenen av en mycket liten grupp som är tongivande. Det är i denna krets som det avgörs vad som är god konst, vilka konstnärer som har förutsättningar att slå igenom och bli stora namn, och vilka konstnärer som inte platsar. Därmed inte sagt att det finns en konspiratorisk smakpolis. Urvalet och kvalitetsbedömningen sker spontant och slumpen spelar naturligtvis en roll. Ändå är det uppenbart att personliga kontakter och nätverk har avgörande betydelse.

Samtidigt betonar konstkännarna att ”man ska köpa det man tycker om”.

~Stefan Loå

Detta inlägg postades i Konst, Stefan Loå. Bokmärk permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *