Återvinst?

I DN lördagen den 25:e dennes finner man en artikel om återvinning , ”den nya folkrörelsen”. Det visar sig dock att det är långt ifrån återvinning som bedrivs på ”återvinningsstation” (tidigare kallad sopstation) som reportern besökt. I reportaget får man veta att det är strängeligen förbjudet att ta med sig något av det som slängts i ”återvinningsstationen” ty det är statens egendom. Allt skall förstöras. Skribenten redogör för fungerande cyklar som ingen kommer att ha glädje av, hur en 50-talsservis krossades mot containerns botten och om hur fungerande TV-apparater sprejas med färg för att ingen ska kunna använda dem.

Ill. (c) Joakim Ceder 2012

Om man menade allvar med att sakerna skall återvinnas skulle man naturligtvis ha ett arrangemang där vem som helst är välkommen att ta med sig det den vill ha. Först därefter bör det som ingen är intresserad av bli till skrot som tas om hand på bästa sätt.

Att man återvinner delar av materialet i produkter, och tar hand om gifter och kemikalier är givetvis bra. Men ännu bättre, för både miljön och fattiga stackare, vore om sakerna aldrig hade blivit skrot. Jag tar t.ex. gärna en av de där platt-TV-apparaterna innan personalen har hunnit spreja den med silverfärg.

Text: Anders Hedman.

Detta inlägg postades i Anders Hedman, Blomsteräng, Joakim Ceder, Ledare och taggades , , , . Bokmärk permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *